- Jag måste börja med att säga – wow! Jag tror aldrig jag har varit någonstans där det suttit så många människor som vill lyfta upp eller fram något ämne. Fantastiskt! Josef Kurdman är författaren och föreläsaren som retar gallfeber på många. - Jag vet att många Sverigedemokrater inte gillar det här, men det är en sak jag vill säga till dom: Vi är här nu! Vi kommer inte att lämna Sverige, vi älskar Sverige!

När Josef Kurdman var åtta år flyttade han, hans mamma och två syskon till Sverige. Då hade pappan redan bott i Sverige i flera år, han tillhörde dem som värvades av Volvo och som kom till Göteborg för att jobba i bilfabriken. Pappas dröm om att återvända till hemlandet Kurdistan har Josef Kurdman levt med i 41 år - men han är noga med att poängtera att det inte längre är något alternativ.

- Drömmen är pappas, och till viss del även mammas. Men mamma vill bara återvända om alla i familjen gör det och med tanke på att jag fått ytterligare tre syskon, som alltså fötts här i Sverige, och att vi alla sex har egna barn som också de är födda här, så kan jag bara konstatera att nej, det kommer inte att hända. Vi kommer inte att återvända, vi kommer att stanna i Sverige.

Älskar Sverige

Josef Kurdman är rolig, rapp i repliken och sticker inte under stol med vad han anser om den så kallade integrationsdebatten.

- Vi måste alla, svenskar och invandrare, en gång för alla, inse att vi faktiskt sitter i en och samma båt nu. Har man kommit hit och bott här i sex, sju kanske åtta år, då blir det allt svårare att lämna det här landet. Och jag är inte emot Sverigedemokraterna för att de är sverigedemokrater - jag är emot Sverigedemokraterna för att jag älskar Sverige.


Josefs egen upplevelse av att komma till Sverige är enbart positiv. Han var åtta år och det enda han visste om Sverige och svenskarna var det han hade sett i de Ellos- och Josefssonskataloger som hans pappa hade med sig när han hälsade på i hemlandet. När Josef kom till Sverige insåg han snabbt att alla människor inte var så där snygga, blonda och smala som i katalogerna och blev först lite besviken, skämtar han.

Fick en kram

Första veckan i skolan frågade den nya fröken om det fanns någon med utländsk bakgrund i klassen.

- Ja, jag, svarade jag och undrade förstås vad som skulle hända nu. Fröken satte sig på huk, bad mig komma fram, såg mig i ögonen, log och sa 'välkommen till Sverige!' och gav mig en stor kram. Vilken början, vad?

- Det finns de som menar att vi invandare måste bli 'svenskar' som fort som möjligt, de behöver inte oroa sig, vi blir svenskar, fast kanske inte lika fort som de vill. Det tar några generationer. Min egen familj är ett bra exempel på det. Den starkaste länken till vårt hemland är mina föräldrar och de är i 80-årsåldern nu, de kommer inte att leva i mer än kanske en fem, sex år till. Mina yngre syskon har inga planer på att återvända och deras barn i sin tur … ja, för dem existerar tanken överhuvudtaget inte.

Cirkeln är bruten

Under årens lopp har Josef Kurdman frågat sin pappa om han fortfarande vill återvända, och varje gång har han svarat ja. Utom de sista gångerna, då har svaret handlat om att pappan åtminstone vill bli begravd i sitt hemland, bredvid sin mor och far. Perspektivet har förskjutits helt enkelt, efter snart 50 år är återvändandet inte längre ett alternativ.
- Själv begravde jag för tre år sedan min då 18-årige son här i Sverige, jag ser det som att cirkeln är bruten, vi har till och med börjat begrava våra anhöriga här.
Visst finns det de som återvänder, men en stor del av dem kommer tillbaka till Sverige inom några år, eftersom det naturligtvis har varit stora samhälliga förändringar även i de gamla hemländerna.

Josef Kurdman lyfter också frågan om den "smygislamisering" som vissa påstår pågå i Sverige.
- De må ha rätt i att ett tiotal svenskar varje år konverterar till islam, men (!) samtidigt ska man komma ihåg att tusentals ungdomar med muslimsk bakgrund glider allt längre bort ifrån allt vad religion heter. De, precis som jag, tycker att det är fantastiskt att åka 'hem' på semester, men sedan vill alla tillbaka till Sverige och sina liv här.

Låt människor älska

- Jag känner män som återvänt med sina familjer till hemländerna i förhoppning att döttrarna ska träffa och gifta sig med någon från samma folkgrupp. Men även majoriteten av dessa familjer återvänder till Sverige inom ett par år.

Det goda, oavsett vad, kommer givetvis att segra, menar Josef och fortsätter:
- Låt människor tycka om och älska varandra, det bidrar till integrationen och ett välmående samhälle.

Och så avslutar Josef Kurdman med att läsa en av sina dikter:

I vissas ögon

är jag in-vandrare

i andras ut-vandrare

själv

har jag hela livet

betraktat mig enbart som

vandrare

en vandrare med ett enda mål i livet

Lycka!