Att skolan spelar en viktig roll i vårt samhälle skriver nog de flesta under på. I skolan ska barnen både fostras, utbildas och lära sig den värdegrund som samhället bygger på. Och Magnus Åkerlund som arbetar inom skolan i Luleå kommun, menar dessutom att skola och utbildning med hög kvalitet främjar en attraktiv och konkurrenskraftig region. - Framtidstro leder till tillväxt, vilket betyder fler idéer som kan förverkligas. Fler uttryck leder till ökad mångfald och på så sätt blir det fler som vill delta i samhällsutvecklingen.

I skollagen slås fast att "Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingar som samhället vilar på. (…) I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen".
- I en utbildning som präglas av en demokratisk värdegrund ska alla elever få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt, säger Magnus Åkerlund.
- Det betyder att skolan ska hjälpa och sporra varje elev att bli allt bättre i alla ämnen och i sådant som eleven är särskilt intresserad av, givet att intresset ryms inom skolans uppdrag. Dessutom ska skolan ta hänsyn till elevernas olika behov och sträva efter att ge dem lika möjligheter. Och så ska skolan kompensera de elever som av någon orsak inte har lika goda förutsättningar som andra.

Bra skola

Rent generellt är skolorna i Norrbotten bra, det visar olika rankningar som bland andra Lärarförbundet gör. I rankningen för 2012 hamnar 6 av länets 14 kommuner på 15-i-topp-listan - Pajala har plats 4, Luleå plats 5. Övertorneå plats 6, Överkalix plats 11, Piteå plats 13 och Älvsbyn plats 14.
- Genom andra undersökningar vet vi att de flesta barn och ungdomar tycker om att gå i skolan. De trivs, de tycker att de lär sig något och de har roligt. Samtidigt visar Skolverkets statistik över betygen att de norrbottniska flickorna i årskurs nio har betydligt högre meritvärde än pojkarna.

- En av de viktigaste frågorna framöver är den om varför inte alla elever lyckas i skolan. Vi vill ju ha en skola för alla och själv tror jag att det är själva miljön runt ungarna som måste förändras, inte ungarna, säger Magnus Åkerlund.

Utveckling och kvalitet

Eftersom uppdraget för dagen är att måla bilder av hur Norrbotten ser ut 2030 skissar Magnus Åkerlund upp en bild av hur han vill att skolan i länet ser ut om 17 år.
- Då lyckas alla barn i skolan och vi satsar på lärmiljöer och utbildning med hög kvalitet. 2030 är barns och ungas inflytande och delaktighet avgörande och alla har förutsättningar att kunna utveckla sina talanger och ge uttryck för sin identitet.
Så då återstår bara frågan om hur vi når dit?
- Välutbildade unga människor har stor betydelse för samhällets utveckling. Därför är det viktigt att alla unga får tillräckliga utmaningar för att kunna nå hela sin potential. Jag tycker att vi ska ha höga förväntningar på barn och unga, att vi ska ge dem tillräckliga utmaningar och på så sätt ge dem förutsättningar att vara delaktiga och få inflytande.